Bildandet av Chihuahuacirkeln 1977
Det hela började med att tre kvinnliga uppfödare av chihuahua började samarbeta. De gjorde ett gemensamt infoblad om rasen, samannonserade och använde varandras avelsmaterial. Dessa tre damer var Gun Alm-Lindholm, kennel GAL, Märta Isaksson, kennel Mymlan och Kris Sandberg, kennel Bedlam.
Så småningom växte tanken på en rasklubb fram. Sagt och gjort, i samband med Stora Stockholm 1976 hyrdes en lokal och samtliga utställare inbjöds till ett chihuahuamöte. På mötet framkom med all önskvärd tydlighet att intresset att starta en rasklubb var överväldigande. Man valde en interimstyrelse som skull förbereda bildande av klubben.
I samband med SKK:s internationella utställning i Västerås den 14 april 1977 var den stora dagen inne och Chihuahuacirkeln blev en realitet. CC:s allra första ordförande valdes enhälligt, Frank Kaså.
Man kanske kan säga att resten är historia. Chihuahuabladets första nummer kom ut i december samma år och den första rasspecialen, Stora CC, arrangerades i Örebro.
Antalet medlemmar 1977 var 150.
//Jonas Jonasson
Brev till Chihuahuacirkeln 1977
Det var en ruskig morgon med oväder och snö över Stockholm, den dag då Chihuahuacirkeln bildades. Rasen med världens minsta individer och med ursprung i varmare latituder hade sitt nordiska elddop söndagen 17:e april i Västerås.
Självfallet att jag ville, och skulle vara med vad det än kostade. Som ägare av rasen i över femton år kände jag det som min plikt. Allt var förberett.
Det var snälla fru Robson som skulle ta mig med i sin bil med Lena, Tommy och en massa ”vavvor”.
Som överenskommet sprang jag ut i yrsnön och ställde mig i en port mitt emot Åhléns på Götgatan i god tid för det överenskomna klockslaget. Jag såg en och annan bil med hundar och bagage som antagligen skulle samma väg – men ingen fru Robson.
Efter en lång väntan, stel och skakande av frossa, tog jag mig en uppfriskande språngmarsch hem för att få något värmande för kropp och själ. Enligt kommunikationstabellen fanns det en enda möjlighet för mig att hinna i tid till mötet i Västerås om jag nu inte ville bekosta en dyr taxiresa. Och det var tåget till Sala för byte där. Jag tog tåget.
Under tiden tåget närmade sig Sala hade hela omgivningen förvandlats till ett snöbemängt vinterlandskap som i mitt syncentrum finnes som det vackraste minnesbild av vintern 1977.
Denna prägling av minnesbild fick ytterligare poängtering i och med att tåget rullade vidare- och så rullade det inte mer. Från kupéfönstret fick jag stå i c:a 30 minuter ytterligare studera den vintriga omgivningen. Konduktören visste ”lugnande” upplysa att vi väntade en motorvagn från Sala eftersom hjulen inte klarade den tjocka, nyfallna och samtidigt smältande snön på spåren. DE snurrade runt som vanligt, men tåget stod ändå stilla. Jag var, lindrigt sagt, mycket orolig. Visst hade jag accepterat missen av utställningen, men att också missa Chihuahuamötet kl 13.00…det fick helt enkelt inte ske! Mina farhågor besannades inte. Som tur var började tåget åter rulla mot bytet i Sala.
Under färden från Sala mot Mälarområdet började det blåsa vårliga vindare med plusgrader högt över nollstrecket. Namnet Sala påminde mig om under tiden jag satt där på tåget att jag en gång hade snuddat vid staden tillsammans med Nils-Arne Törnlöv och hans hustru Anna som varit mig behjälplig med sin bil vid hämtningen av min lilla Corona II hos snälla Kris med make i Härsta som i sin tur varit mig behjälplig med att rädda henne, det veckogamla moderlösa lilla pyret, till livet. Än en gång, tack Kris!
Åter till nuet! Från perrongen i Västerås upptäckte mitt öga att gräsmattorna var lika gröna här som dagen innan i Stockholm. Vinter hade kommit av sig för våren. Även sommaren har kommit av sig detta år. Var den ena dagen vår, så var den andra dagen höst och nu när den egentliga hösten är inne har det här i Stockholm varit soligt och varmt för årstiden i några dagar. Hoppas att det blir en riktig indiansommar i höst. Det skulle passa våra små ”indian-hundar” alldeles utmärkt. Fick tag i en taxi och så var jag äntligen framme vid målet.
Väl inne i utställningshallen skulle det visa sig att den långa vägen av besvärligheter ännu inte var tillryggalagd. Hur komma i kontakt med Chihuhuamänniskor? Var finns lokaliteten för det efterlängtade mötet? På sekretariatet visste man ingenting och kunde följaktligen inte ge mig någon ledtråd. En yngre dam ville liksom förestående briljera med sina kunskaper och svarade med: ”Jasså, det gäller de där mycket små hundarna!”. Det låg mig nära till hands att svara att det faktiskt inte var frågan om några papegojor. Behärskade mig. En kille kom in och lovade hjälpa mig med att i högtalarna kalla på Märta, Kris och Gun, för jag visste att NI var med. Ingen kom.
Ja, så kom Ulla från Rättvik sedan jag suttit där och väntat i en dryg timme och nästan hade gett upp hoppet för jag satt redan och funderade på hemresan. Hon fick de rätta upplysningarna på ”stubben” och det var bara att följa med henne till möteslokalen några minuter före kl. 13.
Visst var jag besviken att inte ha fått följa med fru Robson, men jag tackade min Gud när jag under mötets gång fått veta att man sökt mig per telefon kvällen innan och även på morgonen varit och knackat på mitt fönster, så klart just när jag var ute och sprang till den överenskomna platsen. Det som hände var det bästa för mig för fru Robsons bil hade totalhavererat vid en kollision. Alla, även ”vavvorna”, hade helskinnade krupit ur spillrorna. Följaktligen kunde alla som mött upp med livet i behåll, i iver och förväntan delta i det historiska mötet.
Medan jag såg den klippte och skurne ordföranden Frank Kaså klubbade med kulspetspennan, passade jag på att ta några kort som minne. Dessa kort som jag lovade att sända till då klubbade Chihuahuabladet och redaktion medföljer nu publicering.
I det vackra vädret promenerade jag tillbaka till järnvägsstationen. Till min besvikelse fanns det ingen restaurant, men väl en kiosk en bit att gå utanför, med korv- och maträtter, som man sedan fick bära in i väntrummet och därstedes äta, sittande eller stående i mån av utrymme. För min del stående.
Sedan åkte jag hem till Memo, Rita, Zenta, Corona, Dalia, Plymen och Rocky. En resa var avslutad. Cirkeln var sluten.
//Anders Lindström
Chihuahuacirkelns tioårsjubiléum 6:e juni 1987
Denna dag flaggades det över hela vårt avlånga land. Jag föredrar att inbilla mig att det var för att fira Chihuahuacirkelns 10-årsjubiléum, andra mer sansade personer är säkert övertygade om att det flaggades allmänt för att det var svenska flaggans dag. Var så god käre läsare, det är bara att välja vilket av alternativen som faller dig på läppen.
Vad vore ett 10-årsjubiléum utan en jubileumssupé? Platt intet!!! Bord hade bokats på Scandic Hotell (som också ställt utställningsplats till förfogande), mycket praktiskt för dem som bodde på hotellet.
I barens samlades vi en efter en eller ett par om par för att ta en lite aperitif före maten. Det var en härlig förväntansfull stämning som rådde. När alla gjort sin entré var vil väl si så där 30 personer. Det skålades välkommen och lycka till inför kvällens och morgondagens övningar.
Undertecknad hade fått i uppgift att vara kvällen Galapetter (en uppgift som borde ha varit vikt för GAL, men hon hade tyvärr förhinder) och rapportera från denna galakväll. För gala var det….
I vimlet – bland folk i farten – ingående i jetsetet skymtade jag många av de välkända chihiahuaprofilerna. T.ex. balens drottning Anna-Lena Lerén i en cremefärgad kreation, vacker som en dag och för mig Sveriges vita svar på Whitney Houston, tre norska gäster, Wenche Walsö i vackert grönt, men vackrast har hennes skrattgropar. Magnifik var Ingegerd Lomenos Johansson i lång svart klänning med färgstarka blommor. Vi får absolut inte glömma de två andra norska gästerna, kvällens vackraste par, Kjell & Charlotte Pallasians Jacobsen. När Birgitta Bi-Chis Hallin & Mats Pytting Werner gjorde entré tillsammans blev det stående ovationer, de hade helt ovetande om varandras klädsel (Faan tro´t sa kolingen – för att låna av Albert Engström) skrudat sig i röd blus/skjorta och vita byxor/kjol!!! Alltså BIS färgerna. Det är spmliga som törs utmana ödet vill jag lova. Bo & Gunnel Carlsson från Piteå kom klädda i ett stort glädjeleende efter grupplaceringen tidigare på dagen med sin Fray! Birgitta Olsson med äkta hälft rock’n rollade så att Birgittas vida kjol avslöjade mer än den dolde, Birgitta dansade som om hon redan visste att hennes Emil dagen därpå skulle bli BIS! En snygg kärnfamilj gjorde entré med pappa Hans i spetsen, så kom mamma Lotta och sist dotter Katarina, som var kvällens fräschaste och dansade som ett proffs. Raffigast var nog Jeanita Höglund i sjöjungfruskimrande top, som framhävde ett bra förbröst. Casselhagerskorna Gert i lila/svart och Heddy i svart med volanger, bar upp sina aftontoiletter med grandessa. Margareta Eriksson med kavaljer blev polkans okrönta mästare. Gunnar ”Blåtiran” Julenius i mörkblått kritstrecksrandigt var flitig på dansgolvet, som synes var det ett celebert sällskap som slog sig ner vid det festligt dukade borden. Tre rätter avnjöts och det sjöngs allsång så att det fladdrade i tyllgardinen. Tal hölls för CC och dess 10 åriga existens och stämningen var minst sagt hjärtlig.
Vid kaffet flyttade alla gästerna över till en annan del av lokalen och fler tal till CC:s ära hölls. Personligen greps jag mest av Ingegerds som var från hjärtat känt och framfördes med bravur, bravo Ingegerd! När vi kring kaffeborden hade kommit varandra närmare rent rumsligt upptäckte jag att jag saknade många av de ”gamla” Chihuahuarävarna, men det är kanske inte bara bland hundarna det sker generationsväxlingar.
Framåt småtimmarna blev det plötsligt en ”minishow” när Chihuahuan Mexichis Black Devil gjorde entré. Han var på rymmen från sin utställningstokige husse och hade en hel del synpunkter på både utställningar och domare. De närvarande skrek av skratt och succén var given. Så skiljdes glada CC:are – för att ses kring ringside om några timmar. Alla drömde säkert om BIS vinst!!
Chihuahuacirkelns jubiléumsutställning 7:e juni 1987
Tänk vad tiden flyger i väg, med oss och våra älskade Chihuahuor. Jag minns det som det var i går Chihuahua Cirkeln bildades och här sitter jag och skall skriva om Chihuahua Cirkelns 10-års JUBILEUMS UTSTÄLLNING!!!!!!!!!!! Det är knappt att man kan tro det. Mycket vatten har runnit under bron sedan klubben bildades och nu kan vi njuta frukterna av det arbete som helt ideellt har lagts ner av klubbens medlemmar. Att CC:s jubileums utställning kunde få officiell status är verkligen fantastiskt. Det tyder på att klubben har SKK:s förtroende som klubb och det är något vi gott vid med rätta kan känna oss stolta för.
Jag vill här uttrycka min beundran för ALLA (ingen nämnd och ingen glömd) som har hjälpt till att göra Jubileums Showen just så festlig och minnesvärd som man bara kan önska sig. Att lägga utställning i anknytning till SKK:s var ett smart drag, på så sätt fanns möjlighet att tävla om två Cert på två dagar (vilket också en hund gjorde, men låt mig återkomma till det senare). Att ordna så att utställningsplatsen låg runt hörnet av hotellet var en annan detalj som var superb. Tänk så underbart att slippa dra i väg med hela packningen, det var bara att ta hunden i kopplet och traska rätt in i ringen! HÄÄRLIGT! Man hade också hyrt två tält, där sekretariat, prisbord och CC Shopen kunde inrymmas, senare under dagen fick tälten en annan betydelse. Prisbordet nämnde jag. Jag vet faktiskt inte hur jag skall hitta ord att beskriva det, när alla Vandringspriser och Hederspriser efter ett digert arbete var uppställda trodde man knappt sina ögon. Jag får ta till den gamla frasen. Det kan ej beskrivas det måste ses.
Att Jubileums Showen var en stor händelse bevisades om inte annat av att den forn-nordiska guden Tor med sin hammare saluterade arrangemanget med dunder och brak. När så tillhörande störtregn kom var vi mycket tacksamma att vi hade tillgång till tälten. Men tro inte att Chihuahua folket hängde läpp för den sakens skull. Icke sa Nicke. Nej då satte man i stället igång med att sjunga: ”Regnet det bara öser ner” och andra trevliga sånger för att hålla varandra uppe. Jag har aldrig tidigare känt en så stark gemenskap på en utställning.
Så raskt över till det som hände i ringen. Den välkände domarprofilen Paul Stanton hade fått uppdraget att döma CC:s JUBILEUMSSHOW. Ett mycket lyckat val, han visade åter att han är en oerhört KUNNIG domare, som dessutom är snäll mot hundarna och så trevlig mot utställarna. Apropå Pauls domaregenskaper måste jag få berätta en liten anekdot: ”För tre år sedan dömde han i Falun, c:a 25 l/h tävlade, kampen om Bästa hane stod mellan Brynolf och Boyen, längsta strået drog Brynolf. Bästa tik blev Marios Girl. Nu blev det samma hundar som vann och med SAMMA MOTIVERING. Det kallar jag konsekvent bedömning”. Jag har heller inte hört ett ont ord om domaren efter utställning, vilket minsann inte hör till vanligheterna. TACK Paul för ett fint jobb!
Eftersom Showen var officiell föll valpklass 4–6 månader bort och nu blev det i stället valpklass 6–9 månader.
BIS valp blev en av de norska deltagarna Palladians Pandora l/h e Ch Molimor Something Nice l/h u Tom Puss Black Molly l/h. Uppf: Kjell Jakobsen. Äg: Dns & Charlotte.
BIM valp l/h blev kullbrodern Palladians Sloppy Ploppy, övr. uppg. se ovan.
BIS 2 valp blev Castillo’s Isabellindal k/h e Ch GAL’s Nocturne l/h u Bonny-Bell Darda-Ella k/h. Uppf & äg: Jeanita Höglund, Grillby.
Ett raskt kliv genom åldrarna och vi hamnar bland Seniorerna.
BIS SENIOR blev Ch Chi-Fini l/h e Ch Joehills Sander l/h u Nadja l/h. Uppf: M-L Cedwall, Rosersberg. Äg: A-S Buddenbaum–Eklund, Årsunda.
BIM SENIOR l/h till Lomenos Funnygirl e Ch Mymlans Billy k/h u Beldams Filippa l/h. Uppf & äg: I Johansson, Täby. BIS 2 SENIOR blev Ch GAL:s Ozca’r Gold k/h e Ch Innesville Golden Wonder of Apoco k/h u Ch GAL:s Incagold k/h. Uppf & äg: G Alm‑Lindholm, Hallstavik.
BIM SENIOR k/h till GAL:s Incagirl e Ch Hayclose Haypeter k/h u Ch GAL:s Ygolala k/h. Uppf & äg: G Alm‑Lindholm, Hallstavik.
BIS VETERAN blev Ch Brujay Mario of Apoco Deodar l/h e Ch Apoco Ballybroke Billy Bunter k/h u Brujay Tia Maria k/h. Uppf: Miss Bruton, England. Äg: J Jonasson, Kvänum.
BIM VETERAN l/h blev Nana e Mystic Prince u Maggieboys Gabriella. Uppf: M‑L Cedwall, Rosersberg. Äg: L Lundqvist, Gävle.
Ingen k/h veteran deltog, därför ingen BIS 2.
Nana blev ävenäldsta Chihuahua med CK och erhäll därmed Kris Sandbergs Minnespris.
BIS UPPFÖDARGRUPP blev KENNEL GAL l/h GUN ALM‑LINDHOLM, HALLSTAVIK.
BIS 2 UPPFÖDARGRUPP också till KENNEL GAL k/h, GUN ALM‑LINDHOLM, HALLSTAVIK.
KENNEL CHABINA – RUTH LARSSON, TÄBY. Hade l/h grupp med HP.
BIS AVELSGRUPP blev Ch Brujay Mario of Apoco Deodar. Äg: J Jonasson, Kvänum.
BIS 2 AVELSGRUPP k/h hade Ch GAL:s Nocturne l/h e Ch Chabinas Francis Boy l/h u Miss Pebbles l/h. Uppf & äg: G Alm‑Lindholm, Hallstavik.
Avelsgrupp med HP l/h hade Ch GAL:s Nocturne. Uppf & äg: G Alm‑Lindholm, Hallstavik.
Avelsgrupp med HP l/h hade Ch Clarejen Ginger Bread Man e Clarejen Clean Sweep u Clarejen Cream Mink. Uppf: J M Candelent, England. Äg: Mary Johansson, Märsta.
CC Cert hundarna förtjänar också en presentation. Ett Cert hölls inne, så antalet stannade vid 3.
Hane k/h med Cert till N Ch Clarksley Country Satin of Apoco Deodar. Uppf: Mrs P Clark, England. Äg: T Sörbye, Norge.
Tikcertet k/h till Mites Talking Girl e Ch Yetagen Yamany k/h u Ch Apoco Deodar Reflections k/h. Uppf: J Boman, Kungsbacka. Äg: A Furu, Tyresö.
Detta var tiken som tog två Cert på två dagar, BIR SKK lördag och BIM CC söndag. Snyggt jobbat tjejer!!
Hade så när glömt att säga att Clarksley hunden genom Cert och godkänt mentalprov även blev SVENSK CHAMPION.
Det blev även l/h tiken genom sitt tredje Cert S Ch Smulans Dollar Baby e Ch Tom Puss My Perky Lad l/h u Ch Smulans Jasmile k/h. Uppf: C & C Dahlgren, Kolmården. Äg: V Lövenby, Bollebygd.
BIM l/h till Ch Marios Girl e Ch Brujay Mario of Apoco Deodar l/h u Pyttan l/h. Uppf: C Norde’n, Göteborg. Äg: J Jonasson, Kvänum.
BIM k/h se Cert hundarna.
Så är det då bara KANONERNA kvar!!
BIR k/h och BEST IN SHOW till Ch Yetagen Yamany k/h u Ch Tom Puss Make Up l/h. Uppf & äg: B Olsson, Västra Frölunda.
BIR l/h och BIS 2 till Ch Smilla’s Brynolf e Ch Brujay Mario of Apoco Deodar l/h u Tom Puss Cream Cake l/h. Uppf & äg: A & L Linde/Lindström, Vansbro.
TACK CC FÖR ALLT!
Jo‑Jo
Chihuahuacirkeln 20 år 1997
Så har CC firat sina 20 år som rasklubb. Det var en mycket trivsam tillställning, det tror jag att alla som var där kan skriva under på. Firandet var förlagt till hotell Fars Hatt i Kungälv. Lördagen den 5 juli mötte ett 40‑tal medlemmar upp för att äta supé. Supén inleddes med att Gunnar Julenius hälsade alla välkomna. Supén bestod dagen till ära av en mexikansk buffé och ingen behövde gå hungrig därifrån. Under kvällens gång hölls det tal av bland annat Jonas Jonasson, Mia Jernhake, som dessutom läste upp ett telegram som kommit från Frank Kåsa, och Inga Tissel. Anders Helderud passade på att ta tillfället i akt och avtackade avgående ordföranden och sekreteraren. De fick var sin penna med chihuahuor på, mycket uppskattat!! Det skålades också både till CC:s och chihuahuans ära. Mexikanskt skulle det ju vara så Tequila gick det nog åt under kvällen. Stämningen var lättsam och alla hade trevligt. Med tanke på att det var jubileumsutställning dagen därpå så avslutades festligheterna vid en inte alltför sen tidpunkt.
Söndagen började bra och fortsatte ännu bättre. Vädret var strålande och utställningsplatsen utmärkt. Den bestod av en lagom stor gräsmatta och i anslutning till den en swimmingpool. Allt detta precis bakom hotellet där många av utställarna bott. CC‑shopen dukade upp sina varor, dagen till ära med specialtryck. Där fanns T‑shirts, kepsar, jeansskjortor, handdukar och badlakan, allt med det speciella jubileumstrycket som designats av vår ordförande Mia Jernhake. Mats och Vanja dukade upp en egen liten shop där man kunde införskaffa sig till exempel en klocka med chihuahua‑motiv eller varför inte ett triangel‑“Varning för älg” men denna gång med en chihuahua på istället. Även kylskåpsmagneter hade Vanja gjort och allt var mycket populärt.
Domare var Mrs Margreth Greening, kennel Hamaja, från England. Det var första gången hon dömde i Sverige vilket gjorde det hela lite mera spännande. Utställningen var också officiell så denna gång var det lite mera än äran att kämpa om. Ett hundratal chihuahuor hade anmälts och 92 stycken kom till start. Det var 4 valpar, 2 korthår och 2 långhår och följdaktligen 88 vuxna, 48 korthår och 40 långhår. Om jag inte har helt fel så är detta första gången det är mera korthår än långhår på ”Stora CC”. Korthåren har varit på frammarsch ett tag och det verkar som om den trenden fortsätter.
4 valpar hade Mrs Greening att börja med. BIS‑valp: Ohlala Sunday Present, l/h, ägare Eva Möller. BIS‑2‑valp: Ammonti’s Vaya Con Dios Mia, k/h, ägare Vivi Ann Malm. Från de yngsta till den äldsta, sammanlagt var det 3 korthårsveteraner (alla tikar) och 8 långhårsveteraner (2 hanar och 6 tikar). BIS‑veteran: S, N o FIN Ch Bonny‑Bell Billy Black, l/h, ägare Louise Östh. BIS‑2‑veteran: S, N o Int Ch Yamany’s Miss Yamina, k/h, ägare Mia Jernhake. Två avelsgrupper fanns på plats, båda korthår. BIS‑avelsgrupp: Such Evavale Billy The Kid, ägare Mikael Eriksson, Mora och Annelie Helderud, Västervik. 3 uppfödargrupper av vardera hårlaget kom till start och resultatet blev följande: BIS‑uppfödargrupp (långhårsgrupp), Tiddy’s kennel – Marie Callert och Britt‑Marie Gjertz. BIS‑2‑uppfödargrupp (korthårsgrupp), Hope’s kennel – Anna‑Karin Johansson.
Eftersom det var officiell utställning så delades det givetvis ut cert. Lyckliga vinnare var: korthårshanen Suvikasteen Rollo, ägare Tuula Lehtinen, korthårtiken Chabinas Tesoriera, ägare Mia Jernhake. Långhårshanen Pussklutt Vegas Girl, ägare Maud Olsson.
Bir och Bim korthår blev ovan nämnda certvinnare, hanen Bir och tiken Bim. På långhår blev N, S, DK o S Fuch Bubbelina’s Jolly Jumper, ägare Paula Liukkonen, Bir och Such Bonny‑Bell Play ’n’ Charm In Chicago, ägare Berit Rytterström, Bim. Så blev det då äntligen dags för den stora finalen. Spänningen steg, hundarna fick gå några varv i ringen och så hade domaren bestämt sej. Den röd/vita rosetten gick till Suvikasteen Rollo och den blå/vita till N, S, DK o S Fuch Bubbelina’s Jolly Jumper. Rollo är efter Int, SF, Estch o Balticw‑94 Misty Meadow’s Peter Piper och undan Suvikasteen Mesimarja. Uppfödare är Kaija Virtanen i Finland. Han var dessutom bara på visit här i Sverige och visades av Marie Callert. Om jag uppfattade det hela rätt så skulle han åka hem igen efter 2 veckor. Men det var ju inget dåligt facit på det Sverigebesöket. Jag tror att alla inblandade var mycket nöjda! Tiken är efter Such Bonny‑Bell Midnight Sign och undan N o Such Bubbelina’s Early Morning Dew och uppfödd av Liv och Jan Fridtjofson i Norge. Så, på den svenska Chihuahua Cirkelns utställning, dömd av en engelsk dam, blev en finsk hund, vars ägare bor i Italien, visad av svensk handler BIS och en norsk hund, vars ägare härstammar från Finland men bor i Sverige, BIS‑2. Kan det bli mer internationellt mån tro?
När utställningen var över så avtackades domaren och arrangörerna med presenter och blommor. Domaren fick en chihuahualampa som Mats och Vanja gjort. Ett mycket snyggt korthår i profil. Jag tror att många blev avundsjuka på den, den var urläcker! Som avslutning på det hela så fick BIS‑vinnarens handler bada lite. Poolen var bara alldeles för lockande för att man skulle kunna låta bli. Marie fick i alla fall ett av de nya tjocka först men sedan sket hon i pluret. Det var tur att shopen var där så hon kunde få fram en torr tröja. Men jag tror inte att hon hade så mycket emot det badet egentligen.
Ni som var på plats kanske undrade över den kluriga gåtan som var tryckt i katalogen? Det var Vanja som tyckte att vi skulle få använda våra grå lite. Gåtan löd: Vad är det för likhet mellan en pannkaka och en chihuahua? Personligen funderade jag länge innan jag gav upp och gick och frågade Vanja. Hon svarade: – Inte vet jag, jag tänkte att någon annan skulle komma på det! Så många alternativ till svar hade hon inte fått men jag tycker att Annelie Helderud borde få pris för sitt förslag: Båda ska vara runda i pannan!!!
Rapporterat av OFFA
Stora CC 2007
Det var en solig dag i Vänersborg. Chihuahuacirkeln fyllde 30 år och årets höjdpunkt kändes på grund av detta som en ännu större höjdpunkt.Elisabeth Spillman dömde långhåren och Jonas Jonasson valparna. Den planerade korthårsdomaren, Stephen Young från Malta, blev sjuk i sista stund och ersattes av Henrik Johansson vilket innebar att alla tre domarna var medlemmar i klubben och erfarna chihuahuamänniskor.Solen var mycket varm vilket visade sig i rödbrända ben och trötta hundar med lika trötta ägare. De tappra själar som stannade till slutet fick se BIS‑pokalen överräckas till den norskägda men svenskfödda korthårshanen Chipau Sir Simon. Chihuahuacirkeln vill tacka alla domare, funktionärer, utställare, hjälpredor, prisdonatorer och övriga personer som hjälpts åt att göra denna utställning så lyckad!
Chihuahuacirkeln 30 år 2007
Och vad skulle ett 30‑års jubileum krönas med, om inte en fest i samband med Stora CC? Det var vi rörande överens om vid vårt möte den gråa dagen i mars. Det kändes som en evighet till juni och jag erbjöd mig bredvilligt att dra ihop folk som kunde fixa den.
I slutet på april började jag inse att festen, det var jag. Det blev till att ringa, fixa, trixa, pruta, pluta, grunna och dona. Till slut stod ett någorlunda program klart, anmälningarna droppade in och festen började arta sig till att bli något att se fram emot. Jag, Karin (Hellström) och Maria (Wickman) träffades någon vecka innan och spånade klurigheter till frågesporten. Det var ett fnissande startskott på en härlig helg.
På fredagen den 8 juni stuvade vi in hundar, packning och oss själva i Karins bil och började vår resa mot Vänersborg. Vädret hade väl inte varit alltför roligt hittills denna vår, men detta var också början på en värmebölja som skulle sätta röda spår och vita bombrännor i oss alla.
Lördagens utställning blev en svettig historia. Vi fick också möta flera nya ansikten på namn vi aldrig tidigare träffat. Vi mötte upp med Berit (Skogmo), hennes båda flickor och hennes nya, fantastiska kamera som jag grep tag i och därefter inte ville släppa. Objektivet var stort och jag tog genast på mig rollen som vänersborgspaparazzi. Vi hade så trevligt där i hettan att själva utställningen nästan hamnade i skymundan. Många fina hundar, bränd näsa och hårda domare kan man väl sammanfatta dagen med.
Efter bedömningen var det dags att inspektera kvällens festlokal. Till min förskräckelse upptäckte jag att den låg betydligt längre bort från själva hotellet än vad själva hotellet låtit påskina. Skulle folk hitta dit? I receptionen arbetade Carlos och han hade själv aldrig varit i festlokalen. Än mindre lärt sig var strömbrytarna satt, var kaffemaskinen stod, hur man fixade is, var kylskåpet stod och till vilka lås nycklarna gick. Vår telefonkontakt var tät genom hela kvällen och jag kände mig snart som John Cleese i Pang i bygget. Que på dig själv, käre Carlos.
All mat skulle dessutom levereras från hotellet och det var en himmelens tur att jag fick tag på Daniel (Miks) och att han hade en stor skåpbil. Som jag körde med den killen under kvällen och han bara fixade och fixade. Skjutsa hit, hämta där, bär dit, ställ här. Vad hade jag gjort utan dig?!
Jag och tjejerna dukade och fixade till lokalen, sen störtade vi till hotellet för att skölja över de värsta skadorna solen lyckats åstadkomma under dagen. Aldrig har jag väl känt mig så lycklig över kallt vatten! Det blev en snabb trepunktstvätt och därefter en taxi tillbaks tll Restad gård.
Skulle då gästerna hitta hit? Jag blandade till en giftgrön välkomstdink med smak av melon och precis när jag var klar började folk droppa in. Tack o lov! Maria hjälper mig med välkomstdrinken (som smakade bättre än den såg ut).
Det visade sig snart att några hade anmält till någon annan än mig och att gästantalet började överskrida antalet på min lista. Nu hade jag visserligen beställt mer mat än vad som var anmält, men jag började ändå bli lite nervös över att maten inte skulle räcka och jag väste till Karin, Maria och Berit att hålla igen på portionerna.
Fast maten räckte gott och väl och alla blev mätta. Det serverades helstekt fläskfilé med stekt potatis, kantarellsås och legymer. Maten smakade extra bra efter en sådan lång och spännande dag. Jag hade mest druckit vatten hela dagen och knappt fått någonting i magen.
Efter maten bjöds vi på ett fantastiskt tal av Jonas Jonasson. Jonas var själv med och startade upp Chihuahuacirkeln för 30 år sedan och förutom härliga minnesglimtar från tiden det begav sig, fick vi kollektivt allihopa ett stort fång blommor i form av Tage Danielssons dikt Flower Power. Jonas kunde alla 1237 verserna utantill, han tappade inte bort sig en enda gång och deklamerade med en inlevelse som gjort Ernst‑Hugo rosa av avund.
Därefter var det dags för frågesporten. Nivån på frågorna var rätt varierande, men lite kluriga på sina egna vis. Vann gjorde laget Mexican Girls som bestod av Ruth Rosén‑Larsson, Erin Stoll, samt två flickor från Ryssland som jag tyvärr inte vet namnen på. Laget hade 18 rätt av 20 möjliga och belönades med, förutom äran, med en varsin påse chihuahua thé.
Sedan följde kaffe och mumsig dessert; pannacotta med hallon. Kvällen började rundas av. Men vad är en fest utan allsång?
I vårt fall blev det en Uppfödarhandbok i toner- eller sju verser om hur man inte ska göra. För att illustrera varje vers hade vi fem frivilla ”chihuahuor” i form av:
Pupy Mills Three Legged Friend – Daniel Miks
Mobila parking lots Special price for You my friend – Leif Linde
Kroksvansens Gigantiska Greta – Maria Wickman
Galne Gunnars When You wish upon a tandfé – Mona Liljebrink
Falta Cojones magic bracelet makes bite rite – Ellinor Klingborn
Uppfödarens handbok i toner
(Eller: hur man INTE ska göra i sju verser)
Melodi: Tralleri (ja, så gammal är jag)
De frivilliga hundarnas instruktioner står med kursiv text.
Vers 1:
Att avla chihuahua är ganska så lätt
Chihuahu‑chihua‑ha
Man tar bara päls och ett hyfsat skelett.
Chihuahu‑plätt lätt!
Och blir det problem med patellan nån da’
så är lite tejp jättefiffigt att ha.
Vers 2:
En chihuahuaskalle ska va’ äppelrund
Chihuahu‑chihua‑ha
utan det är chi’s just blott en liten hund.
Chihuahu‑fast sund!
Är skallen för platt – trå på en liten hatt
(Trä påsen över huvudet!)
då får du en typ som ger dig glädjefnatt.
Chihuahu‑chihua‑ha Chihuahu‑ha‑ha!
Vers 3:
En chihuahuas öron kan vara för små.
Chihuahu‑chihua‑ha
Och hänga och dingla en tjugo i två.
Chihuahu‑ska stå!
Nej, spetsig och stora ska lurarna va’
som två paraboler så hör de så bra.
(Sätt öronfallkragarna på öronen!)
Chihuahu‑chihua‑ha Chihuahu‑ha‑ha!
Vers 4:
Som två djupa brunnar ska ögonen va’.
Chihuahu‑chihua‑ha
Rubinröda anses va’ särdeles bra.
Chihuahu‑så bra!
Och de ska va’ runda och inte för små.
En pigg, vaken blick, intelligenta som få.
(Kläm fast ögonrundlarna på ögonen!)
Chihuahu‑chihua‑ha Chihuahu‑ha‑ha!
Vers 5:
Och nosen är plats för en häftig debatt.
Chihuahu‑chihua‑ha
Den ska vara kort men ej platt som en katt.
Chihuahu‑och svart!
Fast färger är ok så anses det bäst
men clownnäseröd är ju det som syns mest.
(Kläm fast clownnäsa på snoken!)
Chihuahu‑chihua‑ha Chihuahu‑ha‑ha!
Vers 6:
En nos som är kort och ett käkparti smalt.
Chihuahu‑chihua‑ha
Ger mindre med tandplats än vad är normalt.
Chihuahu‑banalt!
Och fattas det gaddar så ta det med ro
tryck dit en protes och få domarn att tro:
(Sätt in tänderna under överläppen!)
Fulltandad hund – Fulltandad hund
– Fulltandad hund – En sund!
Vers 7:
När du avlat färdigt så vill du få svar:
Chihuahu‑chihua‑ha
Om avkomman du skapat är utställningsbar.
Chihuahu – En Star!
Och blir det ett BIR så har domarn god smak
men är bandet blått kan det stoppas där bak.
(Här går ni runt i ringen som pigga glada utställningsstjärnor!)
Chihuahu‑chihua‑ha Chihuahu‑ HURRA!
Maria behöver inte vaxa knäna på ett par år (anti PL‑tejp).
Avslutning
När gästerna tackat för sig och åkt för att få några välbehövliga timmars sömn inför nästa dags Stora CC‑prövning, drog Maria, Berit och jag på oss diskhandskarna och röjde upp. Fötterna värkte och det var en välsignelse att få ta av sig skorna och sprätta lite utanför i det svala gräset. När vi äntligen fick lägga huvudet på kudden var det med breda leenden vi somnade efter en lyckad kväll. Ett stort tack till alla som kom och förgyllde kvällen på ett eller annat sätt! Och tack till alla ni som bidrog med ett handtag, stora som små!
//Lillan
Bildsvep
Jubileumsmiddag Chihuahuacirkeln 40 år 2017
Chihuahuacirkeln fyller 40, paranta, väl genomlevda år. Klart det skulle firas med en fest! Klubben sponsrade i och med det en middag för en hoper firarglada människor på lördagkvällen, i samband med Stora CC. Vi var hundra personer, från hela Norden, ja faktiskt hela Europa, som tillsammans delade bubbel, en moffig grillbuffé och tillika en härlig kväll.
Det delades ut vinnarrosetter till de hundar som genom ägarnas och uppfödarnas hårda arbete och egen snygghets försorg placerats sig på topplistorna. Stort jubel! Vem behöver landskamper i fotboll? Vi skräpade inte ens ner det minsta. Fast som vi jublade i glädje för varandras framgångar.
Vi skickade en varm applåd och kramar till årets Chihuahacirklare (ett fantastiskt aktivitetsombud och en fantastisk kvinna, som bland andra arrangerar “En rosa hundpromenad i Västerås” och bidragit i shithoads av pengar till Cancerfonden) som inte var på plats: Annica Widman!
Vi förärades också åt en Henrik Johansson, en man som varit med sedan begynnelsen, jag var nog inte ensam att behöva torka sig i ögonvrån när han berättade om minnen och uppfödare som både lämnat oss med stort avtryck och de som fortfarande finns kvar bland oss. Den festliga stämningen tog trots allt över och den här klubben, och vår underbara ras har förts fram tack vare eldsjälar som Henrik och många, många andra. Och hur liten jag själv är i sammanhanget. Ungdomar som diskuterade evolution med en brachiosaurus och hävda att jag minsann var ung på 80‑talet.
Det var en härlig kväll att minnas länge. Chihuahuacirkelns firande fortsätter året ut!
Av: Lillan Åkerlind
Ringrapport Stora CC 40 år 2017
Så är 2017 års Stora CC till ända och jag kan bara konstatera att den fantastiska utställningskommittén ännu en gång har gjort ett kanonjobb! Hatten av för en helt oavlönat har givit av er tid och roddat med detta under så många månader, ni är rakt igenom grymma!
Stora CC är för de flesta aktiva utställare och/eller rasentusiaster årets höjdpunkt, det som slår julafton, nyårsafton och andra högtider. Stora CC är crème de la crème av högtidsdagarna på året! Dit åker inte bara de som ställer sina hundar under helgen, utan dit åker man även för att i lugn och ro bara sitta och titta på alla fyrbenta skönheter och ta in allt som sker under dessa två dagar.
Vissa ställer en hund en av dagarna medan andra ställer många fler under båda dagarna.
Hur var då Chihuahuacirkelns 40‑årsutställning, för folket runt ringarna? Som Chihuahuabladets utsända mingelreporter fick jag glädjen att gå runt och prata med besökare och utställare och det var mestadels lovord: välorganiserat, glad stämning och massor av vackra hundar att vila ögonen på! Till och med vädret var på vår sida nästan hela tiden, inget vi har varit bortskämda med den här s.k. våren.
Det var 118 korthår och 136 långhår anmälda, totalt 254 hundar i åldrarna fyra månader till 10+.
Att det endast var två ringar uppskattades mycket. Det blev mindre rörigt, mindre spring och lättare att förflytta sig, när man hade fler hundar att ställa och det krockade med ringarna. Det var kul med lite försäljning av koppel, halsband m m bland tälten, ringsekreterarna talade högt och tydligt och sekretariatet var hjälpsamma när man behövde fråga om något.
I år var det svenska rasspecialister som dömde under helgen, något som flertalet utställare uppskattade. Det var alltigenom trevligt bemötande och den generella uppfattningen hos utställarna var att domarna verkade uppskatta att vara där och döma, lika mycket som utställarna uppskattade dem.
Till kommande specialer kom det lite önskemål: bättre information kring vad man ska göra om man ska tävla vidare än valp eller hur man har blivit placerad eller vunnit sin klass. Inte så lätt att veta om man inte varit på en special tidigare. Även placerings- och CK-rosetter i klasserna efterfrågades, eller att det skulle finnas att köpa på plats.
Det är bara att konstatera att Stora CC:s 40‑årsjubileum blev en succé och jag törs nog lova att längtan efter nästa års special redan är igång hos många av oss!
/Berith Weinstock
Stora CC 50 år 2027
2027 fyller Chihuahucirkeln 50 år och det kommer att firas i samband med Stora CC i Gränna 7-8 augusti. Var med och skapa nya minnen från vår jubiléumshelg.